FRAMTIDSHÄLSA kräver maxat RUT- och ROT-avdrag
Lobbyarbetet för ett BOT-avdrag är inne i ett nytt skede. Acceptansen bland partierna är stor och vi har en dialog som är öppen och inkluderande. I det här skedet är det viktigt att visa att vi är pålästa och förstår vilka utmaningar samhället och svensk friskvård har för att möta kommande behov.
Antalet äldre ökar för varje år som går
Framtidens insatser för vård och omsorg kommer i ökande utsträckning att utföras i den enskildes egna boende eller i dess omedelbara närhet. Det gäller oss alla med tillfälliga eller kroniska besvär och inte minst de äldre.
Kvarboendeprincipen är sedan länge en vägledande inriktning för äldrepolitiken. Att bo kvar hemma så länge det är möjligt har resulterat i en nedläggningsvåg över landet inom äldrevården och antalet äldrevårdsplatser har blivit allt färre. Sedan 1994 har det försvunnit närmare 40 000 platser i särskilt boende för äldre. Utöver den minskningen har vårdplatserna inom somatisk slutenvård reducerats med cirka 12 procent de senaste 10 åren. Samtidigt ökar andelen äldre i samhället. Vi lever längre och blir sjuka och sköra i högre ålder än tidigare. Fler åldras med funktionsnedsättningar. Mellan 1861 och 2017 har medellivslängden ökat med ungefär 35 år för både kvinnor (från 49 till 84 år) och män (från 45 till 81 år).[1] Andelen som lever vidare till högre ålder har ökat radikalt de senaste 100 åren. Hälften av dem som föds idag förväntas leva till 93 års ålder.
Samarbeten och utveckling av tjänster inom friskvården är lösningen
Med bland annat en väsentligt utökad vårdverksamhet bland medborgarna i deras hem behöver den nära vården och omsorgen utvecklas. Nära vård-utredningen pågår och resultatet av den kommer att presenteras vårvintern 2019. Samverkan värd namnet mellan befintliga aktörer, såsom kommuner och landsting, och andra aktörer kommer att vara en viktig faktor. Nya tjänster, ny teknik, smartare informationshantering och betydligt bättre distribution och logistik utgör exempel på andra viktiga faktorer för att det ska fungera.
Friskvård nära hemmet
Nära liv – nära vård. Det handlar om ett allt längre liv som ska levas och förutsättningarna för det livet förändras på många olika sätt.
En av dessa förändringar utgörs av att hemmet får en allt viktigare funktion för handel och konsumtion. Ett boende och ett nära liv som ska fungera i nätverkssamhället, exempelvis för allt möjligt mellan eHandel och eHälsa. Förflyttningen till nätet, molnbaserad service och nya tjänster innebär möjligheter för den enskilde, inte minst den som har funktionshinder, men ställer nya krav på såväl den enskilde, anhöriga, vårdpersonalen som den infrastruktur som ska hantera dessa flöden.
Ökade behov av friskvård för alla individer
De allra flesta bor kvar i vanliga bostäder i hög ålder. Många, men inte alla, vill ha det så. Men även bostadsbeståndet åldras och utmaningarna beträffande bostadsanpassning ökar stadigt. Dagens bostadsbyggande måste bli bättre på att möta de utmaningar och möjligheter nätverkssamhället för med sig. När trygghet och koll på vitala parametrar ska hanteras av digitala assistenter behöver den trådlösa uppkopplingen fungera även i entrén och boendets nära omgivning. Tillgängligheten samt möjligheten att installera ny teknik måste bli avsevärt bättre och det gäller särskilt det gamla bostadsbeståndet.
Ett individanpassat BOT-avdrag är en fråga om rättvisa och jämlikhet
Ny teknik och smarta lösningar kan för många innebära bra bidrag till livskvalitet, trygghet och hälsa. Nya tjänster utvecklas inom dessa områden så att de i ökande utsträckning ska kunna tillhandahållas i den egna boendemiljön. Kraven ökar bland människor, med och utan funktionshinder. Den stora frågan är dock vad som kommer att tillhandahållas genom offentlig finansiering och hur mycket som kommer att ske genom privat finansiering. Det blir viktigt att förebygga den ökade tudelning mellan grupper av människor som digitaliseringen kan bidra med. Och det kan även gälla att finansiera grundläggande saker för att det mest vitala ska fungera.
Kroppsterapeuten flyttar hem
Livsnerven i nära liv och nära vård – logistik och distribution. Distribution och logistik är områden som i stor utsträckning förändras i det allt smartare samhället. Genom eHandelns utveckling förändras servicenivån till konsumenterna och i takt med att de lokala butikerna försvinner, åtminstone utifrån de tidigare koncepten, förväntar vi oss att leveranserna sker på andra sätt. Utvecklingen kan innebära en mycket positiv utveckling för äldre och andra med och utan funktionshinder. Men det kommer sannolikt att innebära anpassningslösningar i eller omkring det egna boendet.
Hälsoskapande i en smartare värld
Gör-det-själv-hälsa, friskvård, förebyggande och hälsofrämjande insatser får ökande betydelse i den framtida vård- och omsorgsvärlden. Individens eget ansvar utökas och för att kunna möta en del av de förändringar som sker behöver möjligheterna för den enskilde att hantera situationen utökas med nya stödalternativ för att skapa grund för demokratiska principer för hälsoutvecklingen. Den redan ojämlika hälsan behöver inte fler tudelare.
Maxa RUT och ROT genom att inkludera friskvård för livets alla hälsofaser
För att skapa möjligheter för den enskilde att hantera exempelvis gör-det-själv-hälsa behöver nya ekonomiska stöd utvecklas. Ett maxat RUT- och ROT-avdrag kan vara den väg framåt som behövs. Lägg till ett BOT-avdrag och omvandla till ett individ- eller hemavdrag. Det ger möjligheter till att bredda användningen och utöka möjligheterna för den enskilde att hantera och utveckla sin situation. Det handlar om att göra hemmet till primär instans för livets alla hälsofaser i det framtida hälso-, vård- och omsorgslandskapet.
Peter Feldt, generalsekreterare
Kroppsterapeuternas Yrkesförbund
Mats Olsson, framtidsstrateg hälso- och sjukvård
Kairos Future
Pauline Hegner, studierektor
Axelsons Gymnastiska Institut
[1] SCB, Sveriges framtida befolkning 2018 – 2070.