Vad är sjuknärvaro? Vad kostar det arbetsgivaren när den anställde inte kan utföra sitt arbete till 100 %.
Sverige måste bli friskare om vi ska klara välfärden i framtiden. Ett sätt att få en hälsosammare befolkning är att satsa på ett skatteavdrag för egenvård. Vi föreslår därför att ett BOT-avdrag, liknande RUT och ROT, införs, skriver flera yrkesförbund tillsammans.
Den offentligt finansierade vården riskerar att klappa ihop år 2030 om inte trycket och kostnaderna minskas radikalt. Förlorare kan bli alla som behöver vård och rehabilitering. Hur ska vi lösa framtidens behov av en friskare och hälsosammare befolkning? Politiker från båda blocken: vem vågar anta utmaningen att hitta nya konstruktiva lösningar?
Alla är vi ytterst medvetna om att vi i Sverige måste arbeta högre upp i åldrarna. Den senaste rapporten från Pensionsgruppen som Ulf Kristersson (M) presenterade den 12 mars i år gav en hint om att 69 år är en tänkbar pensionsålder.
Vi vet också att för att vi ska orka arbeta längre måste vi ha bättre hälsa. Det ställer ökade krav på vården och trycket är redan enormt. Bara i Stockholms läns landsting kommer det att saknas 23 miljarder kronor till år 2025. Om inte det offentligt finansierade systemet ska klappa ihop runt 2030 måste antalet patienter minska och vården ske till lägre kostnader. (Framtidens Hälso- och sjukvård Slutrapport, SLL 2011).
Likaså är systemet för sjukersättningar hårt ansträngt. Exempelvis visar SKL:s statistik att sjukfrånvaron ökade år 2013 hos anställda som drabbats av till exempel stress, depressioner och smärtor. Kvinnor med kontaktyrken, exempelvis inom vård och omsorg, stod för den största ökningen.
Samhället kan få svårigheter att bära kostnaderna och hela ansvaret för den vård vi människor behöver och har rätt till. Vi måste alltså hitta många, nya konstruktiva lösningar och vi måste börja nu!
En sådan lösning skulle kunna vara ett skatteavdrag för egenvård, något som skulle underlätta för den enskilde att ta större ansvar för sin hälsa.
I korthet handlar det om ett avdrag att likna vid RUT och ROT, men som omfattar vår fysiska och mentala hälsa och välbefinnande.
Det kan handla om att besöka en legitimerad naprapat för ett ryggont som aldrig ger sig, en terapeut för stresshantering och sorgebearbetning, eller en kostrådgivare för råd kring viktnedgång.
Specialistbehandlingar av denna sort går på flera hundra kronor i timmen, och behöver ofta ske under en längre tid för att få effekt. Och det har definitivt inte alla råd med, förmodligen minst av allt de som behöver det mest.
Med ett skatteavdrag för egenvård skulle kostnaden för terapeuten, naprapaten eller dietisten fördelas 50-50 mellan samhälle och individ. Avdraget får dubbel effekt: ett förbättrat folkhälsotal och ett minskat tryck på sjuk- och primärvård.
Vinsterna för såväl den enskilda människan, näringslivet och för samhället skulle kunna bli mycket stora, vi talar om en folkhälsoreform. Beräkningar visar att den samhällsekonomiska vinsten för ett sådant avdrag är sju gånger större än statens kostnad för det. (BOT-avdraget – Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi)
Det pågår en omstrukturering av vården som bland annat om ett ökat förebyggande hälsoarbete. Ett skatteavdrag för egenvård skulle kunna bli en viktig del i framtidens hälsopolitik. För att det ska vara möjligt måste frågan först utredas, sedan genomgå den sedvanliga demokratiska processen. Politiker, vem vågar ta anta utmaningen att tänka nytt och utreda nya konstruktiva lösningar?
Skatteavdrag för egenvård
Fakta
Skatteavdrag för egenvård är ett konkret förslag på en konstruktiv lösning. Det skulle minska trycket på sjukvården, göra företag mer effektiva och hjälpa människor att få råd att förebygga ohälsa på sina egna villkor. Det handlar om ett avdrag att likna vid RUT och ROT, men som omfattar vår fysiska och mentala hälsa och välbefinnande.
Med ett skatteavdrag för egenvård skulle kostnaden för exempelvis samtalsterapi, massage eller annan manuell medicinsk behandling kostrådgivning fördelas 50-50 mellan samhälle och individ. Införandet av ett sådant avdrag måste föregås av en utredning med bland annat en bedömning av vilka krav som ska ställas på de terapeuter och metoder som skulle omfattas av avdraget. För att omfattas av skatteavdraget måste utförarens kompetens och behandlingens effekt ovillkorligen vara säkerställd.
Kroppsterapeuternas Yrkesförbund har arbetat fram en modell och genomfört en studie kallad BOT-avdraget – Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi. I den finns beräkningar som visar att avdragets samhällsekonomiska värde är sju gånger högre än kostnaden för avdraget.
Annika Billström m.fl.
Sjukvårdskostnaderna ökar för varje år som går. Samtidigt ökar antalet personer som drabbas av stress, övervikt och andra riskfaktorer för allvarliga sjukdomar.
Kroppsterapeuterna och Småföretagarnas Riksförbund är övertygade om att det går att vända trenden. Ett ökat fokus på förebyggande hälsoarbete där man som enskild individ kan göra ett BOT-avdrag för massage, mindfulness, träningsrådgivning eller kostrådgivning skapar ett flertal positiva samhällseffekter. Det skulle leda till ett förbättrat folkhälsotal, minskat tryck mot sjuk- och primärvården samt öppna upp för innovation och tillväxt för små företag i fler konsumentnära tjänstebranscher. När Miljöpartiet inför sin partikongress presenterar ett förslag om ”grönt skatteavdrag”, där personer ska kunna dra av 50 000 kronor per år för valfri tjänstekonsumtion, ökar förutsättningarna att ta ett steg mot ett friskare och hälsosammare Sverige.
Med en förbättrad folkhälsa minskar belastningen på sjukvården, därför bör ett BOT-avdrag ses som en folkhälsoreform i en tid då ohälsotalen ständigt ökar och sjukvården är allvarligt överbelastad. Ett BOT-avdrag är inspirerat av RUT och ROT avdraget. Det innebär att du som enskild individ får göra ett skatteavdrag på 50 % av kostnaden upp till en viss summa per år på både fysisk och mental hälsoförebyggande behandling. Det skulle innebära att du kan avgöra när och vilken typ av behandling som ger bäst effekt för ditt välbefinnande inom tjänster som mindfulness, träningsrådgivning, massage och kostrådgivning. Då hälsoeffekterna av förebyggande behandling kan vara mycket effektiva vore det lovvärt om övriga partier hakade på Miljöpartiets förslag att utveckla ROT och RUT till ett allmänt avdrag på 50 000 kr per år för valfri tjänstekonsumtion. Vi är medvetna om att den politiska logiken ytterst sällan unisont medger ett partis förslag utan kompromisser och föreslår därför att övriga partier utgår från Kroppsterapeuterna och Småföretagarnas Riksförbund välarbetade förslag kring utformning av ett BOT-avdrag.
Ett BOT avdrag skulle leda till förbättrat folkhälsotal, minskat tryck mot sjuk och primärvård samt bidra med innovation och tillväxt till kvinnors företagande.
Om lika många som utnyttjade RUT-tjänster skulle utnyttja BOT nås drygt 410 000 människor med individuellt anpassade folkhälsobefrämjande åtgärder. Vår bedömning är att minst 10 av 13 behandlingar kommer att upplevas som effektiva av kunden. Men det räcker med att 1 av 13 behandlingar är effektiv för att uppnå socialstyrelsens mål för att vara ett kostnadseffektivt förslag.
Om man lågt räknat antar att minst 1 av 3 känner sig hjälpta av det förebyggande hälsoarbete som kan ingå i ett BOT-avdrag blir ett lågt antagande att BOT är värt drygt 7 ggr mer än vad det kostar. Det skulle innebära att kostnaderna för hälso- och sjukvård minskade med 11.9 miljarder. Effekten skulle därmed bli dubbel. Minskad belastning på akut och primärvård samt att mer pengar kan investeras till mer personal i den idag alltför belastade sjukvården.
Medan många arbetsmarknadsreformer har haft svårt att ge någon riktig jobbavkastning har RUT-avdraget varit särskilt framgångsrikt för de med en svag koppling till arbetsmarknaden. En BOT-reform skulle troligtvis öka antalet sysselsatta inom konsumentnära tjänster och även skapa förutsättningar för fler kvinnor att bli företagsledare.
Anne A Marbrandt
Förbundsordförande
Småföretagarnas Riksförbund
Peter Feldt
Generalsekreterare
Kroppsterapeuterna
BOT-avdraget är en skattereform, det handlar om att ge människor ett ekonomiskt incitament att ta större ansvar för sin egen hälsa.