Vad är sjuknärvaro? Vad kostar det arbetsgivaren när den anställde inte kan utföra sitt arbete till 100 %.
Sverige måste bli friskare om vi ska klara välfärden i framtiden. Ett sätt att få en hälsosammare befolkning är att satsa på ett skatteavdrag för egenvård. Vi föreslår därför att ett BOT-avdrag, liknande RUT och ROT, införs, skriver flera yrkesförbund tillsammans.
Den offentligt finansierade vården riskerar att klappa ihop år 2030 om inte trycket och kostnaderna minskas radikalt. Förlorare kan bli alla som behöver vård och rehabilitering. Hur ska vi lösa framtidens behov av en friskare och hälsosammare befolkning? Politiker från båda blocken: vem vågar anta utmaningen att hitta nya konstruktiva lösningar?
Alla är vi ytterst medvetna om att vi i Sverige måste arbeta högre upp i åldrarna. Den senaste rapporten från Pensionsgruppen som Ulf Kristersson (M) presenterade den 12 mars i år gav en hint om att 69 år är en tänkbar pensionsålder.
Vi vet också att för att vi ska orka arbeta längre måste vi ha bättre hälsa. Det ställer ökade krav på vården och trycket är redan enormt. Bara i Stockholms läns landsting kommer det att saknas 23 miljarder kronor till år 2025. Om inte det offentligt finansierade systemet ska klappa ihop runt 2030 måste antalet patienter minska och vården ske till lägre kostnader. (Framtidens Hälso- och sjukvård Slutrapport, SLL 2011).
Likaså är systemet för sjukersättningar hårt ansträngt. Exempelvis visar SKL:s statistik att sjukfrånvaron ökade år 2013 hos anställda som drabbats av till exempel stress, depressioner och smärtor. Kvinnor med kontaktyrken, exempelvis inom vård och omsorg, stod för den största ökningen.
Samhället kan få svårigheter att bära kostnaderna och hela ansvaret för den vård vi människor behöver och har rätt till. Vi måste alltså hitta många, nya konstruktiva lösningar och vi måste börja nu!
En sådan lösning skulle kunna vara ett skatteavdrag för egenvård, något som skulle underlätta för den enskilde att ta större ansvar för sin hälsa.
I korthet handlar det om ett avdrag att likna vid RUT och ROT, men som omfattar vår fysiska och mentala hälsa och välbefinnande.
Det kan handla om att besöka en legitimerad naprapat för ett ryggont som aldrig ger sig, en terapeut för stresshantering och sorgebearbetning, eller en kostrådgivare för råd kring viktnedgång.
Specialistbehandlingar av denna sort går på flera hundra kronor i timmen, och behöver ofta ske under en längre tid för att få effekt. Och det har definitivt inte alla råd med, förmodligen minst av allt de som behöver det mest.
Med ett skatteavdrag för egenvård skulle kostnaden för terapeuten, naprapaten eller dietisten fördelas 50-50 mellan samhälle och individ. Avdraget får dubbel effekt: ett förbättrat folkhälsotal och ett minskat tryck på sjuk- och primärvård.
Vinsterna för såväl den enskilda människan, näringslivet och för samhället skulle kunna bli mycket stora, vi talar om en folkhälsoreform. Beräkningar visar att den samhällsekonomiska vinsten för ett sådant avdrag är sju gånger större än statens kostnad för det. (BOT-avdraget – Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi)
Det pågår en omstrukturering av vården som bland annat om ett ökat förebyggande hälsoarbete. Ett skatteavdrag för egenvård skulle kunna bli en viktig del i framtidens hälsopolitik. För att det ska vara möjligt måste frågan först utredas, sedan genomgå den sedvanliga demokratiska processen. Politiker, vem vågar ta anta utmaningen att tänka nytt och utreda nya konstruktiva lösningar?
Fakta
Skatteavdrag för egenvård är ett konkret förslag på en konstruktiv lösning. Det skulle minska trycket på sjukvården, göra företag mer effektiva och hjälpa människor att få råd att förebygga ohälsa på sina egna villkor. Det handlar om ett avdrag att likna vid RUT och ROT, men som omfattar vår fysiska och mentala hälsa och välbefinnande.
Med ett skatteavdrag för egenvård skulle kostnaden för exempelvis samtalsterapi, massage eller annan manuell medicinsk behandling kostrådgivning fördelas 50-50 mellan samhälle och individ. Införandet av ett sådant avdrag måste föregås av en utredning med bland annat en bedömning av vilka krav som ska ställas på de terapeuter och metoder som skulle omfattas av avdraget. För att omfattas av skatteavdraget måste utförarens kompetens och behandlingens effekt ovillkorligen vara säkerställd.
Kroppsterapeuternas Yrkesförbund har arbetat fram en modell och genomfört en studie kallad BOT-avdraget – Vägen till bättre hälsa och samhällsekonomi. I den finns beräkningar som visar att avdragets samhällsekonomiska värde är sju gånger högre än kostnaden för avdraget.
Annika Billström m.fl.
En person måste idag jobba 2 tim och 22 min för att kunna köpa en timmes tjänst av en person som har ungefär samma lön som en själv, exempelvis en massör.
I Sverige har hälso- och sjukvården i all väsentlighet varit offentligt finansierad under de senaste dryga 100 åren. Om inte det offentligt finansierade sjukvårdssystemet ska kollapsa runt 2030, måste en omstrukturering av systemet ske för att klara finansieringen. Ett BOT-avdrag vore en pusselbit.
Beräkningar visar att ett BOT-avdrag skulle minska kostnaderna för sjukvården med minst 11.9 miljarder kr.
Förutsättningar för att få Friskvårdsbidrag är anställning och arbetsgivare som inser vikten av hälsovård.
Förutsättningarna ska vara samma som för ROT och RUT. Man ska minst bli myndig det år tjänsten köps och vara obegränsat skatteskyldig i Sverige.
Av Sveriges 7,6 miljoner skatteskyldiga beräknas idag ca 1/3 ha specifikt intresse av att avleda egna resurser i form av tid och pengar till ett engagemang för sin hälsa, dvs 2,5 miljoner människor.
Sjukvårdskostnaderna ökar. Samtidigt ökar andelen medborgare med över vikt, stress och andra riskfaktorer för allvarliga sjukdomar. Detta kan bland annat spåras till för lite fysisk aktivitet och felaktiga matvanor. Ett BOT-avdrag för hälsoförebyggande behandling kan vända trenden.