Folkhälsa ger ekonomisk utveckling

I en studie som undersökt orsakssam­banden mellan folkhälsa och ekonomi i Sverige under perioden 1800 – 2000 visar resultaten att förbättrad folkhälsa har varit en viktig komponent för den ekono­miska utvecklingen i Sverige under de senaste 200 åren.

När folkhälsan för hela befolkningen undersöks är detta samband otvetydigt. Granger-kausalitet är ett statistiskt test för att visa vilken variabel som kan förutse den andra. I det här fallet visar den att förbättrad folkhälsa föregår bättre ekonomi. Det tyder på att det är bättre folkhälsa som leder till ekonomisk utveckling och inte tvärtom.

SJUKVÅRDENS KOSTNADER STIGER
De totala utgifterna för Sveriges hälso- och sjukvård, inklusive investeringar, uppgick till 423,9 miljarder kronor 2013, i 2014 års pris, enligt Socialstyrelsens lägesrapport för 2016. Det är en ökning med 8,8 miljarder kronor på två år. Siffrorna har beräknats enligt SHA, System of Health Accounts, ett internationellt system som visar hälso- och sjukvårdens totala utgifter oavsett var och av vem vården produceras och finaniseras. Landstingens löpande hälso- och sjukvårdsutgifter för de egna åtagandena steg under perioden 2010–2014 med cirka 11,3 miljarder kronor från 240,4 till 251,6 miljarder kronor.

LÄTTA TRYCKET PÅ AKUTSJUKVÅRDEN
Projektet Framtidens Hälso- och sjukvård skriver så här i sin slutrapport från 2013:
”Bedömningen är vidare att cirka 600 000 öppenvårdsbesök som i dag görs vid akutsjukhusen skulle kunna tas om hand utanför akutsjukhusen. Som ett första steg föreslås att 300 000 av dessa öppenvårdsbesök utförs utanför akutsjukhusen 2016”.

GLOBALT PROBLEM
I en internationell studie med data från 142 länder beräknades sjukvårdens globala kostnader för fysisk inaktivitet år 2013 till 53,8 miljarder dollar (473 miljarder kronor med dollarkursen 8,8 SEK/USD). Studien publicerades i den ansedda brittiska medicintidskriften The Lancet i juli 2016. Och då betonar tidskriften att det rör sig om en försiktig uppskattning. Utöver det värderades produktionsbortfall till 13,7 miljarder dollar på grund av dödsfall relaterade till fysisk inaktivitet. Hälsokostnaderna beräknades för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och typ 2 diabetes relaterat till fysisk inaktivitet.

WHO sätter hälsomål
Brist på fysisk aktivitet är en signifikant riskfaktor för icke smittbara sjukdomar som stroke, diabetes och cancer, skriver Världshälsoorganisationen WHO i samband med sin sin resolution ”WHO Global Action Plan for the Prevention and Control of Noncommunicable Diseases 2013–2020”. Även felaktiga matvanor nämns som en riskfaktor.

I resolutionen sätter WHO som mål att den fysiska inaktiviteten globalt ska minska med 10% till år 2025.